Tänker...

Undrar vad som skulle hända om världen vändes helt uppochner. Tänk om allting blev tvärtom vad det är nu, om vitt blev svart, om ont blev gott, om fisken flög och dök mot vattnet för att fånga fiskmåsarna som simmar runt i vattnet. Tänk om. Vad skulle hända? Skulle det bli stor skillnad, eller skulle det bli samma men åt andra hållet? Skulle jag vara jag?
  Borde räkna matte, men ett mail fick mig att tänka massa, som vanligt. Sen kom jag in på allt möjligt, och inatt.
Inatt.
Tänker jag vända världen uppochned i mina drömmar och beskåda mitt verk, för tänk, i mina drömmar kan tillomed jag förändra världen.

Helg, söndag, måndag imorrn!!

Jag avskyr helger, så jag är rätt glad att det börjar närma sig söndag kväll. Helger är helt enkelt avskyvärda, det är ensamt, jobbigt, tomt, massa trubbel hemma, läxor som ingen kan hjälpa en med. Alla skriker åt alla möjliga håll, ingen är lugn och det gör ont i magen på fredagseftermiddagen när man vet att det är en hel dum helg tills man får vara lugn, tills man får sällskap igen. Jag hoppas verkligen tuffa V är frisk imorrn, annars blir det ensamt i skolan med....vi är bara fyra personer i min klass, och jag är aldrig sjuk, vilket är lite hopplöst när alla andra är det hela tiden....
   Har svenska imorrn med, svenska OCH idrott. Jag kommer alltså träffa på I, en så fin tjej, verkligen. Ingen kan mäta sig med hon som jag inte längre kan räkna som min, men fröken I, tösen med charmen i teknik-klassen, hon är fin på sitt eget sätt. Och en sak....man ska aldrig känna doften av en så fin tös, man blir beroende. Så ja, jag hoppas jag får se henne imorrn eftersom vi har idrott och svenska med teknik.
   Jaja, nu är jag hungrig, så jag ska fixa käk...fyller lite tomrum iaf! I Magen!

Euhm....lägg till en vettig rubrik här någon snälla, tack.

Detta är då min blogg, mitt namn är Rennieh, jag har en ålder och ett efternamn men det låter jag inte synas. För jag är den jag är, jag är personligheten som kommer synas här, men ni får inte veta vilken person av alla miljonersmiljarder. Jag är bara och helt enkelt en människa som behöver få ut alla mina tankar och känner att jag lika gärna kan låta folk läsa. Min dagbok.
   Ja.....vem är jag. Jag är jag. Jag är en tecknare som pluggar, jag lever i en liten by som jag avskyr och spenderar livet med att teckna i princip. Jag är en kortis som älskar kaffe, apelsinjuice, att teckna och att skriva det jag tänker, även om jag är så vimsig att ingen fattar vad jag skriver om. Jag tänker mycket, för mycket, och mitt huvud är ofta sprängfyllt med tankar. Jag är ju en tecknare, och kommer kanske visa lite verk här, mest skisser som kanske inte är jätteseriösa....men jag visar ändå. Don't like it? - Don't look at it, and if you are about to write something mean, cut off your fingers. Ibland blir det engelska, så kommer det nog bli ibland. Jag gillar hårdrock, Blindside, Anberlin, Safemode, och ja...klassikerna. Metallica, Black Sabbath, Guns n' Roses....och rätt mycket mer. Fin musik, sannerligen. Jag kan inte låta bli att sjunga med heller, har en mörk, skrovlig röst och det låter som att jag svalt småspik, så det låter rätt kasst...hehe...i caught myself singing at the bus with the music in my headphones the other day....
  Idag då, jag har tecknat(surprise!) och typ vart hos en pomolog(äpplekännare) och fått veta att äpplet utanför fönstret är ett träd med sorten Veiniöu (vinäpple) och att det faktiskt ska vara rött rätt igenom och så surt som det är....sen åt jag äppelkaka, och sen hemåt. Nu skriver jag med en vän, jag är rätt blyg av mig, och har några "rodnarord" som målar hela mitt ansikte rött som han tycker är underhållande att skriva till mig. Jag är väldigt blyg helt enkelt....herr P. är en bra vän, snäll, ondskefull(vet att det är motsägelsefullt), intressantmysko...och ja, en bra vän helt enkelt, fast han skriver rodnarordn till världens blygaste person. Kanske för att han alltid verkar försöka förstå sig på mig, fast det är ett mission impossible. Dessutom accepterar han mig och hela mitt sätt att vara, både när jag skuttar runt som en hyper galning och när han försöker övertala mig att prata med honom om allt istället för att skära sönder mig, så accepterar han även om han inte håller med mig. Det är nog det viktigaste, att han accepterar mig. Saknar en annan vän, M. Men jag får väl vänja mig, eftersom alla tenderar att tröttna på mig efter några år. Eller...tre år är max har jag upptäckt. Lite sorligt, jag har väldigt lätt för att älska och väldigt svårt för tillit. M både litade jag på och älskade för det är världens finaste vän, och litar på....det var bara hon som jag klarade att lita på. Och nu håller hon på att försvinna. Ska försöka få henne tillbaka för jag har aldrig haft en så bra vän innan.