Öh....nytt år ny almanacka vilket betyder kladda(fast det var ett tag sen det blev nytt år)

Nu är det såhär att i början av året så....ja var det nytt år och då borde jag visat denna bilden men riktigt så vart det ju inte. Detta är min almanacka 2013, fått från Rädda Barnen för att jag höll i en liten tecknarskola och sen designade jag om den lite, med svart bläck och hårspray för o få det att sitta. Föreställer en regnbåge av mönster i mitten som ramar in regndroppar, ett moln som är randigt(helt enkelt för att jag ville det) ramar i sin tur in regnbågen och solens strålar kommer fram bakifrån molnet. Dålig bild eftersom jag är en skakis person med bara en mobilkamera till hands, hoppas det inte ser alltför fruktansvärt ut.
  Ha det bra! //Rennieh

Teckning. En Väns Händer.

Detta är då en teckning jag tecknat. Det är en bit av en bild av en av mina vänner, därför jag väljer att bara visa en "anonym" del av honom, för jag tror inte någon skulle känna igen honom genom att se hans händer.
Såhär ser det då ut då jag teckna, jag lägger en liten del av min själ i varje teckning jag gör.   

Inläggets rubrik står det här, jag låter det vara så, för jag vet inte vad jag skall skriva som rubrik annars.

Idag har dagen spenderats med att måla på en enorm tavla som är ett beställningsuppdrag från ett gym. Jag har funderat över framtiden, jag vill verkligen gå konstfack, och sen lärarhögskola, dock innebär det tio år till i skolan efter gymnasiet. Och jag har ingen aning om jag kommer in eller ej, det är ett och ett halvt år till kvar innan jag ens tar studenten...
   Jag försöker ta reda på ansökningsstatistiken för konstfack, lite liksom så jag vet hur stor chans det är för mig att komma in. Men jag hittar ingen info alls, någon som vet vart jag kan hitta ansökningsstatistik? Jag har hittat många sidor, men inga som fungerar.
   Jag är liksom, nervös, alla redan. Jag vet liksom inget annat jag kan, jag kan bara teckna egentligen. Fast det känns liksom inte som att det är jag som tecknar, det känns som att jag fuskar nästan, som att jag har en liten figur i handen som jag greppar pennan med, som ritar åt mig. För jag vet ju egentligen inte vad jag gör, eller hur jag gör, det känns så overkligt. Jag kan inte saker, varför går tecknandet bra, jag vet ju inte vad katten jag håller på med? Jag känner som att jag aldrig kommer komma in, som att det inte finns någon som helst chans. Det känns som att dem kommer komma på hur jag fuskar när jag skickar in antagningsproverna, fast jag vet ju inte ens hur jag fuskar själv. Det kanske finns färdiga teckningar lagrade i minnet i mina fingrar. Är det någon annan som känner så ibland?
   Men. Jag kommer inte komma in. Men jag måste, jag måste. För jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv. Det är det enda jag duger till, att teckna. Jag kan inget annat. Jag tecknar och lär ut, så är mitt liv och mitt hjärta. Därför vill jag gå konstfack, och läsa till lärare i bild på gymnasiet. Det enda jag tycker om. Fast jag kommer aldrig lyckas, vilket ger mig en sådan ennerverande panik.
   Och sen, om jag blir lärare? Jag kommer aldrig klara det. Det kommer inte fungera, eleverna kommer börja mobba mig så som dem gjort under tiden jag varit elev. Jag är inte stark nog. Och skulle jag fråga, så skulle ingen tro att det är någonting jag skulle klara av. Jag vet det och det är sorgligt.
   Jag önskar att jag vore bra på någonting. Och hade livsglädje. För egentligen, är det bara jobbigt varje morgon, när jag inser att jag inte dött under natten i natt heller och att jag inte kommer dö nästa natt heller. Det är tungt. Jag hatar känslan på morgonen, det gör mig rädd att bara sätta mina sängvarma fötter mot det morgonkalla golvet. Som att det skulle skjutas upp istappar genom märg och ben i mig. Jag måste gå upp, le. Leva fast jag är död sen födseln.

Tänker mitt i mörka natten, två timmar till morgontimma.

Jaaa...nu är klockan ca kvart över tre på natten, om två timmar och 20 min ska jag gå upp för att åka till närmsta stora stad, för en körlektion innan skolan börjar. Jag hoppas jag lyckas bra även om jag tvivlar, för jag planerar att läsa på läxan när jag är på väg dit. Nu skall jag mejla en människa, sen skall jag kryssa i högra hörnet(men först efter att jag publicerat detta inlägg), sen skall jag stiga ur sängen som jag sitter i, vika ihop min lilla älskade laptop, placera den på skrivborder, gå tillbaka till sängen, krypa ner, bli varm, somna och sen gå upp igen. Förhoppningsvis senare denna dag kommer jag teckna en bild, bra nog för att visa på denna plats. Men det är efter körlektionen, och vem vet om jag kommer överleva den.....
   Hoppas alla sover gott! Ha det bra //Rennieh

Ledigheten känns lång.

Jag är ledig för tillfället, hemsöks av extrem rastlöshet, sorg, panik, ensamhet och sömnlöshet jämt. Men idag, denna underbara, fina, vackra dag kom Wille hit. Hon sällskapade mig, kastade spelkort med mig och skrattade så smittande lyckligt! Hon är en väldigt skrattglad människa, stark, vuxen för sin ålder och verkar alltid väldigt lycklig. Hon är en vän som jag älskar mycket! Men tillomed hon är nog olycklig ibland, hon är bara väldigt bra på att dölja det, och hon tar hand om alla. Vi antar att hon är lycklig, för att hon ler. Men hon kan nog vara rätt sorgsen av sig under leendet, men även när hon inte alltid är på topp ser hon till att hennes vänner är det.  Men hon är ofta eller oftast glad, det vet jag:) och jag vill så gärna bidra lite till glädjen, jag vill komma på ett sätt att göra något så fint för henne som hon brukar göra för alla andra! Så Wille, hur gör man dig lycklig du underbara människa?:) Du läser här, har du något svar? Vet någon annan hur man gör en sådan underbar människa som hon lycklig?:)
   Något som gör mig lycklig är att teckna, men min fantasi är lika död som min dator(lånar dator i skrivande stund, synd bara att man inte kan låna fantasi med!) så jag kommer inte fram till några hållbara idéer...
....   o ni fantasirika människor i världen, hjälp mig! :)

Hejdå för denna gång, trilla inte igenom isen när ispromenader gäller, och ha det så bra!!//Rennieh